Igår var inföll min heliga onsdag. Kvällen som är MIN, och bara min. Där jag får andas in den doft som verkligen når min själ och ger mig ro.
Den är min kväll i stallet, min ridlektion.
Efter så många år med egen häst får det just nu räcka med ett par timmar i veckan. När barnen blir stora, och stallet finns hemma på gården ska jag återigen bli hästägare, men just nu får denna heliga onsdagskväll räcka.
Med ett härligt gäng tjejer, som alla en gång bott i stallet, men just nu får nöja oss med en eller två lektioner i veckan. Fantastisk sammanhållning, lagom ambitionsnivå, mycket pepp och massor av skratt. Och så någon vin- eller coctailkväll emellanåt.
När jag står och gör i ordning hästen, och låter armarna utföra de rörelser som är så bekanta, som sitter i cellminnet, då känner jag mig hemma till kropp och själ. Långa, långsamma tag med ryktborste längs den vackra, glänsande hästkroppen.
En mule som buffar lite på armen, som nosar i nacken. En aura som utstrålar kärlek, förlåtelse och varande. Älskade, underbara hästar!!
Och som bonus får kroppen sig en rejäl genomkörare. Så lite jag förstod, och uppskattade, hur vältränad min kropp var när jag var som mest aktiv. När varje dag innehöll minst en timmes ridning, mockning, borstning. När jag bar hundratals höbalar, och massor av bommar till hinder.
Men nu är jag intensivt medveten om hur svag magen och ryggen har blivit, hur musklerna på lårens insida inte längre arbetas dagligen.
Tack för denna kväll av absolut egentid!
Jag har med haft häst, två stycken faktiskt, ett varmblod mest som sällskap och så en islandshäst. Det är underbart att umgås med dessa ståtliga djur. Känner dock att jag blivit lite rädd för att rida nu när jag blivit äldre så det längtar jag inte efter direkt. Dottern har börjat rida och det tycker jag förstås är jätteroligt. Hon går på ett ridlekis där de själva får rykta och sadla i lugn och ro, en jättebra start.
SvaraRaderaHa en skön helg
Hoppsan, nu fungerar det inte att kommentera som jag vill. Vill ju att min nya bloggadress ska stå men nu kanske du kommer till den gamla ändå. Jaja, du vet var jag finns.
www.baraanna.se
Visst är de fantastiska djur! Har haft tävlingshästar tidigare, ett fullblod och sen ett halvblod, som jag tävlade hoppning med. Nu vill jag ha en nordis eller en irländsk cob att bara nöjesrida, så fort yngsta barnet blivit lite större.
RaderaA ska få börja på ridlekis nästa termin, om han fortfarande vill. Bättre fritidsgård än ett stall finns inte!
Kram