Själv, men aldrig ensam

Alldeles ensam hemma. Barnen hos mormor och morfar. Maken på jobbet. Jag och terriertöserna njuter av tystnaden.
Tända ljus på bordet, middag i soffan efter ett intensivt yogapass. En kopp rykande hett te, och vinden som viner runt husknuten.
En vind som är ljum, och bär med sig en doft av vår. Ett löfte om varmare, grönare dagar. Ett löfte som väcker leenden i människors ansikten.
Den tända, och nedbrunna, rökelsen har renat huset och gett en underbar doft. Teven är på, men ljudet avstängt.
En stunds meditation väntar innan jag lägger mig för en natts helt ostörd sömn.
Känner mig långt mer rofylld och tillitsfull idag, vetandes att förändringen kommer när tiden är inne.
Tackar änglarna för de fantastiska människor som finns i mitt liv. Tackar änglarna för mitt liv.
Tackar änglarna...