måndag 14 juli 2014

Att komma till korta

Att var förälder är inte lätt. Det är underbart, men långt ifrån lätt...
Efter en dag fylld av konflikter sitter jag och funderar över dagen, och känner mig lätt misslyckad som förälder. Nej, inte på det hela taget - jag vet att jag är en bra mamma, att jag är den allra bästa mamman jag kan vara åt mina underbara barn.
Att vara 4,5 år är förmodligen inte alls lätt heller. Älskade A är inte längre liten, men samtidigt långt ifrån stor. Hans kompisar här är alla minst ett år äldre än honom, och han hänger inte alltid med mentalt. Fysiskt hänger han med utan problem, men i den andra biten är han verkligen yngre. Samtidigt är han största barnet i vår familj; och att ibland vara störst och andra gånger minst är nog jobbigt för vem som helst.

Både V och A är fantastiska små människor, med stora hjärtan, mycket empati och stark vilja. De uppför sig klanderfritt när de är hos kompisar och andra.
Men när A kommer hem börjar allt som oftast gnället, protesterna och utbrotten så fort han kliver innanför dörren. Vi förstår att det är i hemmets trygga vrå han kan släppa garden och slappna av, men det är samtidigt oerhört tröttsamt att hämta hem en glad och go' kille som på ett par minuter förvandlas till ett trotsmonster.
När jag har dagar med oändligt tålamod kan jag många gånger avleda och lindra, men dagar då jag är trött eller på allmänt sur-humör är det inte lätt. Jag vill inte bli arg, eller inte orka möta hans trots med tålamod, men ibland är jag bara inte mer än människa.
Det är en balansgång att inte ge efter för gnället och trotset utan att själv tappa fattningen, och just idag gick vi från "bad to worse". Förmiddagen få gå till historien som en av de där riktigt o-bra stunderna.
Lyckligtvis hade A en härligt eftermiddag med lek med kompisar.
Innan pappan åkte iväg för ett nattpass och kvällsrutinerna tog vid hann vi med ett par omgångar Memory, och sen en stunds gos i gungstolen tillsammans med lillasyster innan hon somnade.
Det är skönt att få denna stund tillsammans innan sängdags, och att få avsluta dagen i kärlek. Och än mer viktigt känns det när dagen varit långt ifrån harmonisk.

Imorgon är en ny dag med nya möjligheter att skapa fina minnen för barnen

torsdag 10 juli 2014

Nedkopplad och avkopplad

Jag har verkligen tagit semester nu. På riktigt.
Dragit ner på tempot, njuter av solen och familjen. Och framförallt låter jag surfplatta, mobiltelefon och dator ligga där de ligger. Kan nästan inte komma ihåg när jag senast haft sånt litet behov av att kolla bloggar, Instgram, mail osv, och det är fantastiskt skönt! 
Jag har alltså inte försvunnit från jordens yta, utan har helt enkelt bara tagit semester. 

Detta betyder såklart inte att det inte händer saker i mitt liv, för det händer verkligen en hel del!

Förra helgen var det dags för det som vi planerat och längtat efter i ett år - GirlGalej2014!
4 tjejer från olika delar av landet, som aldrig träffats i verkliga livet, sammanstrålade på Arlanda för  vidare resa upp till Örnsköldsvik och Lyckobacken. Vi har alla "träffats" via den blogg som Malin driver - först som Ekonördarna på Lyckobacken och numera som Lyckobackens LevAnde, och för ett år sedan blev vi inbjudna att tillbringa en helg hemma hos Malin. 
Lite försiktigt nyfikna träffades vi så, och hoppades att helgen skulle bli så bra som vi alla hoppades på, och inte en stel sammankomst av människor som inser att de inte har så mycket gemensamt. 
Det visade sig att vi inte hade någon anledning att oroa oss - vi pratade och skrattade oss genom helgen och det känns verkligen som att jag har funnit fyra nya vänner. Jättekul!!
Malin hade en planerat för en härlig blandning av aktiviteter, sight seeing och god mat; och vi fick verkligen se Ö-viks alla pärlor!
Stort tack för en underbar helg Malin!!

Vi har även fått ett fantastiskt spännande erbjudande, som fick mig att jubla, studsa på stället och känna verkligt pirr över. Men, allt eftersom pirret lade sig och vi vägde fördelar och nackdelar, kände vi båda en allt större tveksamhet. Efter att mitt i natten ha diskuterat igenom allt ännu en gång, insåg vi att det vi vill göra är att följa den långsiktiga drömmen istället för att hoppa på denna superspännande men kortsiktiga dröm som förmodligen skulle ta oss ett par steg bakåt istället för framåt i det långa loppet. Vi tackade därmed nej till 18 månader i Australien med start efter nyår... 
Och hur mycket jag än vill se Australien, och  vill få tillbringa en tid utomlands med familjen, känns det fantastiskt skönt att ha tackat nej och istället fortsätta sökandet efter vår gård. 

Livet är fantastiskt häftigt, och bjuder på så många erfarenheter, valmöjligheter och utmaningar!!!

Hoppas att ni alla njuter av en underbar sommar!!