Det är ett sånt där magiskt ögonblick - huset är knäpptyst, bara jag är vaken. Make sover inför nattskift, V sover ute i vagnen, hundarna sover nöjt i soffan efter långpromenad och A har ännu inte kommit hem från mormor och morfar.
Jag struntar i måstena, gör mig en kopp te och njuter av tystnaden. Finner glädje i att blogga igen. Tacksamhet att någon där ute kanske läser mina tankar. Tacksamhet över att jag manifesterar mina tankar i det skrivna ordet.
Ute är det grått och regnigt, men den långa promenaden var ändå härlig. Det finns en meditativ känsla i regn. Ljuden mattas av, marken doftar speciellt och luften är underbart syresatt.
Men skönast är ändå att komma in. Kliva innanför dörrarna till hemmets vrå. Lätt kaotiskt som det blir med barn, men ändå rofyllt.
På köksbänken står middagen påbörjad, väntar bara den stora kastrull jag ska låna av mina föräldrar till storkoket av ärtsoppa.
Om en liten stund kommer huset att fyllas av älskade A's intensiva närvaro där spring i benen samsas med go'a kramar, den stora killen och den lilla pojken huserar ännu i samma kropp, och stojigt bus kan på någon minut förvandlas till mamma-mys i knät, där han vill att mammas armar ska hålla om honom och inte släppa taget.
Vilken ynnest det är att få ta del av funderingarna och tankarna hos en 4-åring! Vi pratar om änglar, döden, hur livet blir till, tungor som är som plattfiskar, och drakar som äter upp älgar. Allt på en och samma gång. Det gäller att vara närvarande. Det är barnens gåva till mig - att lära mig vara närvarande. När de vill berätta eller visa något, kan jag inte göra annat samtidigt. Och det är underbart. Alltför ofta gör jag, som så många andra, både två och tre saker samtidigt.
Många timmar senare sitter jag här igen, barnen sover i sina sängar, maken är på jobbet och lugnet har lägrat sig igen. Ljusen är tända, rökelsen sprider väldoft, tekoppen är rykande het och jag njuter av stillheten. Lovar mig själv att ge mig tid till meditation innan jag går och lägger mig, det är något som jag verkligen behöver för att vara i kontakt med mig själv. Men först några goda avokadosmörgåsar och lite tid vid TV'n.
Allt gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar