"Hmmm...Har hon gått upp i vikt eller...?"
"Alltså, nu blir jag ju bra nyfiken... hon är onekligen lite större, men... "
"Vadå?! Tror du? Hon skulle ju absolut inte ha några fler, men ja - hon ser onekligen lite rund ut"
Ja, ungefär så här tror jag att mina kollegors - de som inte redan vet, alltså - tankegångar går.
Har kommit till det här underbara stadiet i graviditeten där man (läs jag) bara ser allmänt tjock ut. Magen är ännu inte en uttalad bebismage, men ändå för stor för de flesta av byxorna. I en rätt skuren tunika syns det knappt, men i vanlig t-shirt ser jag onekligen rätt fläskig ut.
Inte riktigt tillräckligt stormagad för mammabyxor, men gummisnoddsstor i vanliga jeansen. Inte riktigt stor nog för mammatröjor, men en del av de vanliga ser inte helt rätt ut heller.
Ett garanterat övergående problem, och förmodligen snabbare än jag anar, men just nu svävar jag i ingenmanslandet mellan "knubbis" och "gravid".
Och som grädde på moset har det börjat igen, för tredje gången. Min konstanta hunger. Är alltid mer eller mindre hungrig. Kan alltid äta. VILL gärna äta precis hela tiden. Vad det är jag stoppar i munnen spelar ingen större roll - frukt, grönsaker, choklad, lakrits, mackor, choklad, lakrits, nötter; you name it. Tror inte att det har någon vidare positiv effekt på min, för stunden, allmänna Knubbislook...
Min gluten- och mjölkfria diet har flugit sin kos och om jag bara tillät mig flyttade gärna Skogaholmslimporna in i skafferiet där de aldrig haft en hemvist.
Ta mig i kragen, eller "go with the flow" - det är frågan. Tror att jag ska lägga mig någonstans mitt emellan, vi bor ju trots allt i Landet Lagom! :)
Haha, känner igen mig! Jag är också i tjockisveckorna och har fått lite konstiga blickar och idag också lite frågor om det kanske... är en bebis möjligen? Beror ju lite på vad man har på sig, men för tillfället har jag typ 5 plagg jag kan och vill ha. Sen önskar jag att jag kunde äta lite av allt, men illamåendet gör att jag fortfarande är väldigt restriktiv med vad som går ner. Inget sött vill kroppen ha, och det är ju bra, men hur kul är det med vatten, och bara halvsmakande mat...? Hoppas du mår bra i övrigt, kram!
SvaraRaderaÖnskar att min kropp inte heller ville ha sött... :) Men i övrigt mår jag oförskämt bra, och börjar väl så sakta inse att jag snart måste införskaffa mammabyxor. Har ju inga kvar sedan Villemo eftersom vi inte skulle ha några fler småttingar... :)
SvaraRaderaKram