tisdag 7 oktober 2014

En ängel i rummet?

Skyndade upp för trappan igår kväll för att trösta en ledsen A, och följa med honom till sin säng igen. När han hörde mina steg i trappan, gick han själv tillbaka till sitt rum och kröp ner i sängen.
Satte mig på hans sängkant, kramade om honom och frågade om han drömt en mardröm. Jag fick inget svar, så jag frågade igen. Jag hör att han börjar snyfta igen, bara för att sekunden senare inse att han inte alls snyftar - han skrattar!
Tittar ner och ser att han tittar på en punkt straxt bakom mig. Han skrattar, skrattar och skrattar. Riktigt hjärtligt, och nästan så att han kiknar.
Precis så där som han och kompisen C skrattat tidigare på kvällen när de gjorde grimaser åt varandra och sa massa tokigheter.
När han tystnar frågar jag vem det är han ser, vem han skrattar åt. Får inget svar, men återigen tittar han förbi mig och börjar skratta.
Detta pågår en stund, där han mellan skrattanfallen kurar ihop sig mot mig och slumrar till.
Till slut bad jag ärkeängeln Mikael om hjälp, och bad att vem det nu än var som fick honom att skratta skulle sluta för att min fina kille behöver få sova.
Straxt efter det somnade han om, kramandes min arm och sin lilla tiger.

Jag skulle så gärna vilja veta vem det var som var där, vem det var som fick A att skratta så gott. Det kändes verkligen inte som någon illasinnad ande; jag tror snarare att det var en ängel, kanske hans egen skyddsängel.
Det är gånger som den här som jag så innerligt önskar att jag vore mer medial...

1 kommentar:

  1. Läser ikapp lite. Det är väldigt spännande det där med "andra sidan". Jag tror på det.
    Hoppas allt är bra med dig och de dina.
    Kram
    //www.baraanna.se

    SvaraRadera